Det finns få saker som gör mig så upprörd som när någon påstår att det inte finns riktig fattigdom i Sverige. Jag fick höra det senast idag. Hanterar man pengarna på rätt sätt är man inte fattig. Även om vi skulle utgå ifrån att de orden stämmer, är det en, minst sagt, underlig sak att påstå. Om nu Sverige inte har några fattiga, innebär det också att alla landets invånare hanterar pengar på rätt sätt? Och vad i helvete är rätt sätt, egentligen?
(T.ex. ställs det ofta olika krav på låginkomstagare och på medel-, eller höginkomsttagare. En med liten inkomst förväntas ofta inte ha några intressen av att gå på bio, fika etc. eller inte ha några som helst beroenden, som att vara rökare. Enligt mig är det absurt att du ska tvingas leva på ett föredömligt sätt för att få leva på samhällets botten. Äsch.)
Jag blir rädd för vårt samhälle. Jag blir rädd för positivt-tänkande-maffian, som verkar föredra skuldbeläggande av redan utsatta framför faktisk optimism och tro på människan. Även om jag t.ex. inte hanterat mina pengar på det sätt som anses vara "korrekt", är skuldsatt, och kanske är på väg att bli vräkt från mitt hem... hur är det någon som helst hjälp att påpeka att det är jag som försatt mig i den situationen? Och tro att det är att göra mig en tjänst?
Någonstans kan jag ändå förstå bitterheten. Skulle jag jämt och ständigt tvinga mig själv att smile though your heart is aching. Smile even though it's breaking och förbjuda känslor och tankar, som inte passar in, skulle jag också vara en jävligt elak människa. Om jag inte låter mig själv må dåligt, om jag kämpar mig igenom mitt helvete utan att klaga, så ska fanimig du göra detsamma.
Det allra värsta är att denna missunnsamhet har normaliserats. Tillsammans med allt positivt tänkande, all mindfullness, och alla affirmationer. Tycker ni inte att någonting har gått snett, när ni använder all er positiva energi till att trycka ner andra människor? Är det rätt att förbjuda människor från att acceptera hela sitt känslospektrum, bara för att ni själva mår så bra, så bra? Det, mina vänner, är motsatsen till mindfullness - Det är att leva i en låtsasvärld.
....
Du attraherar starka krafter från universum med dina tankar, så se upp för att tänka för mycket på det där jobbiga som kallas vår värld. Då kanske du är förberedd när allt rasar samman.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar