söndag 27 mars 2011

Göran och jag (+ lite annat om kongressen)

Det är dags att sova, men jag känner mig skyldig att åtminstone nämna något litet om helgens partikongress. Kongressen var viktig, trots att jag inte känner att den gav särskilt mycket sakpolitiskt. Den var den viktiga styrkekicken vi behövde för att kunna jobba fram en fräsch socialdemokrati (eller social-demokrati, om man så vill). Nu känns det som att partiet åter är enat och självsäkert.

Sedan måste jag säga att jag gillar Juholt. Skarpt. Trots att det är lite för mycket Göran Persson över honom (Kaxig, medelålders, vit man, blabla). Jag kan utveckla det där vid ett annat tllfälle.

Och på tal om Göran Persson...



...så var det just honom jag träffade på bara några minuter innan valet av partiordförande. Det var oerhört stort för mig, måste jag erkänna. Säga vad man vill om honom; pondus, det har han allt. Min barndomsidol. Jag tyckte om honom innan jag ens visste vad socialdemokrati var för något. Därför har han betytt mycket för mitt tidiga politiska enagemang. Göran Persson, du gjorde politik intressant för mig, och för det är jag evigt tacksam.


Ja, han är lika mysig i verkligheten.

1 kommentar: