Nu har jag flyttat. Människorna jag hyr av är trevliga, jag hittade till skolan (dock inte helt problemfritt), och jag har käk i kylen. Kort och gott kunde saker och ting ha varit värre. Men... just nu känner jag mig ungefär lika social som en påse mjöl, och för mig är det katastrofläge. Känner jag att jag inte har något slags socialt nät fungerar jag inte.
Idag har jag varit en tant. Efter första dagen i skolan, var jag lite nedstämd för att det inte kändes magiskt och perfekt, sådär på en gång. Jag bestämde mig för att shoppa mig glad. Jag vet att den glädjen bara varar säg, en timme, men just då var jag redo att lägga ut rätt mycket pengar för den där timmen.
Efter två timmars "shoppingrunda" sitter jag på spårvagnen hem med...
Ett par varma tofflor och en kalender.
Jag lyxade åtminstone till det med en jävligt dyr kalender, men jag kan inte säga att den gav mig ens fem minuters glädjerus.
När jag kom "hem", eller hem, lagade jag mat, åt, och sov i två timmar. När jag vaknade var det helt mörkt i rummet och utanför mitt fönster.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar