Mondolane har bloggutmaning, och jag hakade på för att film alltid är trevligt. Nå, nästan alltid. Temat var exploitationsfilm (eller skräck...), och jag tänkte att det skulle vara trevligt att få upptäcka en ny genre. Sedan visade det förstås sig att en massa olika typer av filmer kan räknas till explotationsfilm, och att jag faktiskt redan sett en del som kan klassas som det. Och så är jag osäker på om filmen jag valde för detta tillfälle verkligen kan räknas till den kategorin?
Hursom, så var filmen jag såg på Possession från 1981. Den handlar om ett trasigt äktenskap, där frun vill lämna mannen, och han vill kontrollera henne och tvinga henne att stanna. Så långt tänker man ju att han är the bad guy här. Längre in i filmen tycker man nog att alla är ganska... dåliga. Det fanns ett tentakelmonster med också, som tydligen är himla go i sängen.
Det var en konstig sexuell spänning, mellan nästan alla karaktärer. Det fanns dock endast med en sexscen, som kanske också var den mest besvärande scenen i hela filmen. Möjligtvis är det bara jag som är pryd. Men besvärande, det kan jag nog också vara.
Innan jag verkligen kom in i filmen stack det teatraliska skådespeleriet mig lite i ögonen. Det mesta kändes som något från en teaterscen, och då tänker jag särskilt på en scen. Mannen hade stannat (och sörjt? Varit apatisk?) i samma rum i 3 veckor, tror jag, och han vred sig, skakade och gnydde i sängen. Oturligt nog hamnade mina tankar istället på min grupps final performance i estetisk verksamhet på gymnasiet. Jag skulle spela döende patient och vred mig på ungefär samma sätt, och... jag har haft bättre stunder.
Senare kom jag in i filmens ”sätt”, och då var det inte längre skådespeleriet som störde. Det är inte en jättevåldsam film, tycker jag, med dagens mått mätt, men visst finns en del blodiga scener. Inte så många, och så grova, att nojiga jag fick nog, dock.
Surrealistiska inslag, vilket är rätt trevligt. (Jag tror att Mondolane skulle uppskatta The Holy Mountain, som än så länge är min favorit bland surrealistiska filmer.) Jag uppskattade dock inte att stämningen i filmen ändrades så drastiskt mot slutet. Musiken och stämningen kändes plötsligt lite 70-tals polisserie, och jag tappade koll på vad som hände. Kanske måste jag se den en gång till för att förstå den.
Avslutar med en bild på min katt, för att liva upp lite, liksom.
FLÄMT! Du uppskattade inte skådespeleriet?! Du gillade inte stämningen?! Det här var högst chockerande för mig, nu måste jag gå och vanka av och an i badrummet. POSSESSION som är en sådan fantastisk film! Det är en film om hur alla betett sig om vi utan hämningar uttryckte hur vi kände oss. Scenen i tunnelbanan, kom igen.
SvaraRaderaJag gillar Jodorowsky, men jag föredrog EL TOPO framför THE HOLY MOUNTAIN. Har du sett EL TOPO?
Hollywood har förstört mig! Och skådespeleriet var bara svårt att ta på allvar i början, då vissa scener var så himla teatraliska. Som när de sitter på ett café bredvid varandra, men vid olika bord, och pratar utan att se på varandra. Det skulle jag verkligen kunna se på en teaterscen någonstans. Det behöver inte betyda att det är dåligt, utan att det bara är ovant att se sådant scenspråk på film.
RaderaNej, jag har inte sett El Topo än! Men jag har hört mycket gott om den, så jag får ta och göra det snart.
Hmmm, ja grejen är väl att man måste acceptera filmen på filmens nivå (nej, det måste man verkligen inte, man kan fortsätta tycka om glansiga hollywoodfilmer med konventionellt skådespeleri och det är absolut inget fel med det, men om man vill LÄRA SIG gilla genrefilmer och exploitationfilmer, menar jag). Det tyckte jag var det svåraste när jag började titta på filmer utanför hollywood, just att man måste acceptera fel i filmerna därför att man måste se filmen på filmens nivå. Sen har du alldeles rätt i att POSSESSION inte är en exploitationfilm i ordets rätta bemärkelse, det var bara en film jag sett nyligen och tänkte slänga med.
SvaraRaderaMen som sagt, jag skulle bli jätteglad om du ville ta och hänga med lite längre. Jag försöker fundera ut något lite skräddarsytt och kan bara be att du sänker kraven en jäkla massa. Oftast är budgeten extremt låg, och man går utanför mainstreamramen, och det märks. Man måste liksom ha anti-mainstreamglasögon som man ser filmer genom. THE HOLY MOUNTAIN var ju inte en perfekt film, men den är ju väldigt underhållande och intressant om man ser på den utanför mainstreamstandard och tar den för vad den är, till exempel.
Ja, det håller jag absolut med dig om! Jag upptäcker gärna andra typer av filmer, men tyvärr har det bara råkat bli enkelspårigt på sistone (vilket förstås påverkar hur väl jag tar emot andra filmer). Jag ska bättra mig! Och titta på det du tipsade om i din blogg, så fort jag får lite tid över :)
Radera